Fibertyper

Monofilament
Några jämförelsevis tjocka fibrer (Ø 0,3 mm) matas in parallellt i flätningsprocessen.

Multifilament
Många mycket tunna fibrer (0,001 mm) används som bunt under flätningsprocessen. Det är den vanligast använda konstruktionstypen för båttågvirke.

Texturerade fibrer
Fibrerna ligger inte parallellt i bunten utan i mer eller mindre slumpmässig riktning. Fiberbunten får därför en förhållandevis grov yta.

Polyeten = Dyneema^®
Den nederländska kemikoncernen DSM förändrar polyeten på molekylnivå och vrider fibrerna dessutom i samma riktning. Resultatet är materialet Dyneema^® som tål högre brottlaster (lägsta brottöjning bland syntetfibrerna) och har lägre töjning. Dessutom har Dyneema^® en mycket låg specifik vikt, vilket gör att fibern flyter och har god slitstyrka samt beständighet mot solljus. Den enda nackdelen med Dyneema® är krypning. Det innebär att den får ”creep” när linan sätts under hög belastning under lång tid. På grund av dessa övertygande fördelar är Dyneema® den mest använda högteknologiska fibern för segelbåtar, och används särskilt som kärnmaterial i högteknologiska linor. Kärnan tar upp belastningen medan höljet bara fungerar som skydd mot slitage och ljuspåverkan. Därför kan höljet i de flesta konstruktioner avlägsnas från linan utan att brottlasten minskar. Av den här anledningen kan Dyneema^® användas i alla högkvalitativa produkter såsom skot, fall och trimlinor.

Flytande kristallpolymer (LCP) = Vectran^®
Koncernen Hoechst Celanese från USA tillverkar flytande kristallpolymerer (LCPs) ,vilket är höggradigt komplexa, modifierade polyesterkedjor, under varumärkesnamnet Vectran^®. Produkten står för liten töjning och höga brottlaster, hög temperaturbeständighet och liten känslighet för böjning och skarpa kanter. Dessutom kryper materialet inte i motsats till Dyneema^®. Dess största nackdelar är låg beständighet mot solljus och ett högt råmaterialspris. Det är därför absolut nödvändigt med ett skyddande hölje runt en Vectran®-kärna, för att kompensera för den låga beständigheten mot solljus. Den här kompromisslösa hightech-fibern används därför först och främst inom kappseglingsområdet.

Polybensooxasoler, kristallpolymer (PBO)
Den japanska koncernen Toyobo tillverkar polybensooxasoler, en kristallpolymer som kallas PBO. PBO är en hightech-fiber som kombinerar höga brottlaster med låg töjning och hög temperaturbeständighet. Den enda svaga punkten är den ytterst låga beständigheten mot solljus.

Aramid = Kevlar^®, Twaron^® eller Technora^®
Det japanska företaget Teijin producerar fibrerna Twaron^® och Technora^®, koncernen DuPont från USA framställer Kevlar^®. Alla dessa produkter är gjorda av en para-aramid-fiber som tillverkas av co-polymerer. För linor till båtar uppskattas dessa fibrer främst p.g.a. att de saknar töjning och uppvisar höga brottlaster samt ytterst hög temperaturbeständighet. Detta gör dem idealiska som fiber i höljen för användning runt vinschar m.m.Man måste dock avråda från att använda fibrerna vid avlastare, eftersom fibrerna endast har liten motståndskraft mot böjning över vassa kanter. Ytterligare en nackdel är att den är känslig mot solljus.

Polyester (PET eller PES)
Polyester har många kemiska och fysikaliska fördelar. Materialet kännetecknas av förhållandevis goda brottlaster, låg töjning, beständighet mot havsvatten, god slitstyrka både under torra och våta förhållanden samt en god beständighet mot solljus. Tack vare denna mångsidighet används ofta PES när man tillverkar linor till båtar. Inom cruising-sfären används det både som material till kärnor och höljen för användning som fall, skot och förtöjningslinor. Tack vare materialets höga densitet och att det inte flyter kan det till och med användas som ankarlina. Inom högteknologiska användningsområden används det ofta som höljesmaterial runt kärnor av känsligare fibrer för att skydda mot solljus.

Polyamid (PA)
Polyamid har, förutom hög brottlast och töjning, en särskild egenskap: Slitstyrka, som är bättre under våta förhållanden än under torra, eftersom fibrerna kan absorbera upp till 7 % vatten. På grund av det här används linor av PA mycket ofta som förtöjningslinor och ankarlinor. Vid för lång kontakt med vatten kan materialet dock bli styvt. Ytterligare en nackdel jämfört med polyester är dessutom den lägre beständigheten mot solljus. Av den här anledningen ersätts polyester i allt högre grad av polyamid.

Polypropylen (PP) = XLF
Det ytterst lätta PP flyter till och med, och uppvisar tillräcklig slitstyrka och temperaturbeständighet. PP används för enkla applikationer inom seglingssfären. Tack vare den relativt höga töjningskapaciteten är polypropylen ett populärt material till universallinor, Towing Lines och enkla förtöjningslinor, men knappast alls inom hightech-området.